Värmde upp 10 minuter sen drog jag igång spurtintervallerna...
Det var som en midsommarnatts dröm, jag sprang på gröna fält... Nääää så faan heller!!! :-/
Ett rakt igenom svintungt intervallpass, inget annat!
30 sekunder, spurta igång stående de fem första sekunderna sen ner i sadeln å bibehåll farten/spurten så länge lungor och ben förmår av de återstående 25 sekunderna... Å det var inte speciellt länge det!!!
Redan efter 12-15 sekunder skrek det i benen å runt 20-25 sekunder in på intervallen ploppa lungorna ut genom öronen... Jiisses amalia alltså!!!
Å efter varje sån intervall (läs 10 gånger) så kom den där smärtan i mellangärdet, att man infe fick luft till lungorna... Det är som att ha tappat luften om jag ska försöka beskriva känslan, plus att det bränner som fan i mellangärdet och man försöker förtvivlat få ned luft i lungorna... Det bara funkar inte de första 30 sekunderna efter en intervall av detta slag... Man hinner på de fem minuter man har att vila på komma tillbaks i andning hjälpligt innan det är dags för nästa, då går fem minuter fort kan jag tala om...
Jag lyckades även idag förbättra mig själv gentemot förra gångens 502 watt i snitt, dagens snittwatt hamna på 515 watt!!! Snittpuls blev 135(78%) för idag blev, kanske inte optimalt att köra två hårda intervallpass efter varandra det visar pulsen på. Jag hade svårt att få den att nå några högre höjder idag, måste bero på att det satt i kroppen efter intervallpasset igår då...
Ser också att jag toppade 714 watt på igångdraget på den 10:e och sista intervallen...
Men ett bra pass kändes som, nu är det E1, ett återhämtningspass imorgon!
