1 juni 2021

Det här med pandemin och att vara förkyld

Mmm! Jag är inne på min 7:e förkylning och Covid-test sedan i höstas. Vi har för tillfället dottern med pojkvän och ett 2 årigt barnbarn inneboende. Pojken går på förskola och han kommer hem förkyld som småbarn gör och jag är den som åker på dessa förkylningar. Tur att jag inte låg i träning för något mästerskap utan bara cyklar som motíon för detta träningsåret hade varit katastrofalt! september - 15 sjukdagar,november - 13 sjukdagar, mars - 11 sjukdagar och nu maj månad då - 16 sjukdagar! Den jag nu har i kroppen är den tyngsta  förkylning jag någonsin haft, hostan ligger djup ner i lungorna och det kommer inte upp någonting. Jag hoppas det släpper så småningom så jag kan andas normalt och även träna som jag brukar när jag är återställd.

Apropå att bli frisk, jag har gjort vad man kallar en invaliditets bedömning på ortoped avdelningen i våras och där säger man att de besvär jag nu har i det skadade benet nog kommer att kvarstå och en eventuell operation bara är aktuell om läget förvärras. Sår- och benvävnad har växt in i material och skruvhål så att ett avlägsnande av det skulle medföra stora skador på benet vad det gäller rehab och ärr dessutom kan man inte garantera att jag blir bättre det är 50/50. Men skulle infektionen blossa upp så är det enda alternativet. Så slutbesiktningen vart att jag kan gå hjälpligt men inte springa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar