22 februari 2015

Förkylningens efterdyningar och vissa sanningar

Förkylningen

Jahepp! Jag ville cykla runt i 30 - 35 minuter bara för att få igång vänster knä som börjat stelna till en aning. Den djupa lunghostan har släppt greppet jag har faktiskt sovit rätt hyfsat det går med andra ord åt rätt håll. Märk att jag absolut inte tränat idag utan cyklat rehab för knät det är skillnad det! :-)


Sanningen

Har hållit inne med detta för det har helt enkelt känts för jobbigt att skriva om men nu så. Nu ska jag berätta det som jag undanhållit er alla i två veckor samma måndag(9feb) som jag blev förkyld första svängen så var jag faktiskt på väg till jobbet(tyckte då att förkylningen var rätt ytlig) för att försöka jobba körde ett lättare träningspass men ändå träning på 29:ern och var nästan framme vid bondgården uppe vid 97:an där jag då vänder åter för att cykla tillbaka till sjukhuset. Där fanns det under nysnön blöt svartis! Detta hann jag inte riktigt upptäcka i tid utan gick omkull i sakta mak. Dock! Jag säger fan en sån otur! Dock så hann jag inte knäppa lös bägge vinterskorna från pedalerna vänstra skon fortfarande fast i pedalen ramlar långsamt på rygg men i fallet böjs knäna ihop maximalt och nu kommer det hojen vrider sig åt höger och tar med sig mitt vänstra knä som just då är ihop komprimerat åt höger! Det bara krasade i knät! Jag låg på rygg å skrek i några sekunder innan jag fick loss foten från pedalen försökte ställa mig upp å väldigt försiktigt ställa mig på vänster ben, det gick haltade tillbaka från svartisen och satte mig försiktigt på hojen för att om möjligt ta mig hem igen, 6km fick jag cykla med knät i detta skick men vad skulle jag göra klockan 05.35 måndag morgon?
Väl hemma kasta av mig alla cykelkläder å nästan i chock ta mig till duschen, duscha sedan ställa mig framför hallspegeln och kolla försiktigt hur knät såg ut. Ingenting! Man såg ingen skillnad på knäna i storlek alltså ingen svullnad. Men ont hade jag gick just då knappt att böja på knät!
Därför tillsammans med den första förkylningen låg jag hemma första veckan.
Smärtan i knät finns där fortfarande framför allt nu när jag legat febersjuk har det varit extra besvärligt och det känns som knät blivit ännu sämre och hur ska man säga mer orörligt!
Alltså bestämde jag mig för att trampa runt absolut inte som träning utan bara som rörelse för knät och se det vart precis exakt så som jag trodde det blev bättre i knät igen.
Men oron finns där kommer jag att överhuvudtaget bli bra i knät eller kommer jag att ha denna smärta som finns där om jag bara det minsta snedställer knäet eller sitter lite för länge då gör det också ont när man ska gå igen?
Bra är det inte men det går att träna, frågan är bara hur det blir när sommaren drar igång och man blir mer rörlig i sin cykling sitta stå osv. Jag känner på trainern att jag får vara vääldigt försiktig med att stå upp för den minsta snedvridning innebär smärta.
Har givetvis pratat med sjukvården och de säger att om knät inte smärtar när jag sitter still och inte är svullet så är inget avslitet, det kommer dock att ta tid innan det läkt ihop som det ska. Därför är all rörlig rehabträning guld värd eftersom den motverkar broskbildning i knät som enligt Freddan är vanlig vid knäskador! Jag är ganska säker på att det handlar om en ledbandsskada å då är rehabtiden allt från 3-4 veckor till någon månad.
Därav kommer mitt definitiva beslut att INTE TRÄNA UTOMHUS VINTERTID mer någonsin alls finito the end!
Möjligen när underlaget är det rätta distansträna i låg fart men inte som jag i 22-25 km/h hastighet. Det går för fort och riskerna för skada är rätt stora. Behövs bara ett bilspår och att man kavlar med framhjulet i det så svisch ligger man där! Nej slut med sånt! Det är givetvis bra träning och kul variation i vinterträningen men tyvärr baksidan av medaljen är dessa skador. Detta var för övrigt min tredje omkull körning i vinter trots suomi tyres 240 dubb och med bara 2,8 bar luft i däcken allt för maximalt fäste! Eller så har man en djävla otur helt enkelt jag menar det var inte ens en vurpa eller så bara cykeln sladdade la sig omkull jag hamnade under men hann inte få lös vänsterfoten från pedalen... Bara det lilla å så äre klippt!
Men ok det är ju bara två veckor sedan skadetillfället men det känns lite oroande faktiskt! Det positiva med min knäskada är att knät inte är instabilt alltså har jag inte dragit sönder några ledband eller så knät känns stabilt om än att det smärtar om jag vrider det aldrig så lite...
De sista dagarna nu i feber har knät faktiskt gjort rejält ont på natten när man legat i feber och vridit sig.
Så nu vet ni vad jag gått igenom de senaste två veckorna skada av en aning allvarligare art å som grädde på moset en flunsa variant med hög feber. Ja det är alltså tipp topp här med andra ord...

Observera! Detta var inte cliffhangern! Den hänger kvar! ;-)

2 kommentarer:

  1. Men oj så tråkigt Mazze. Jag hoppas verkligen att knäet snart är tillräckligt bra för träning och framför allt att det inte långsiktigt påverkar din cykling.

    Hoppas din cliffhanger är roligare.

    SvaraRadera
  2. Tack Tomas! Ja detta var inte en av de roligare blogginläggenmen jag tänkte jag klargör det nu. Träning, ja bara förkylningen släpper från hals och bröst så drar jag igång min träning igen. Jag hann ju testa köra 2-3 pass innan jag fick febern å på dessa pass kunde jag konstatera att det gick att träna och hyfsat hårt körde jag också. Men bra är det inte återstår att se hur det är om några veckor...
    Den är klart mycket roligare kommer inom några dar bara :-)

    SvaraRadera