29 augusti 2015

CK Sävast klubbmästerskap

Joinade Danne i Sävast vi cyklade de 15 km:arna till starten via Team Sportia i Boden där vi handlade på oss några bars. Därefter vidare till start det visade sig vara 33 cyklister till start, kul! :-)
Första varvet jag var med i 19 km!
Men så var vädret kanon också 20 grader enligt min Garmin cykeldator.
Direkt på start gick jag upp och gjorde en fartökning kände redan där att det saknades både det ena och det andra men både jag och Danne hade innan sagt att vi kör så länge vi orkar, bra VO2max träning blire i alla fall. Sagt å gjort, räknar nu till 9 - 10 brända tändstickor 4 st 2-2,5 minuters och 5-6 kortare sedan vare färdigtävlat för gubben meen det var kul så länge det varade. Min sista tändsticka hade jag 147(90%) BPM i puls och 445 watt(5,06 w/kg) och den kom mitt i en körning där jag redan låg å snittade 148(90%) BPM hela det blocket var 2:39! Så det gick fort igår väldigt fort.
När jag började få möra ben på första tändstickan så kom pitegrabbarna upp, tre stycken å drog iväg ingen absolut ingen ville jaga ikapp, jag försökte växla tempo och Danne också även Peter men det gick inte jag kände att jag hade inte det i mig just nu tyvärr saknas en hel del intervallträning för att det ska finnas att ta till. Fegkörning kallar jag det, helt och hållet mig åsikt men taktiskt kallar de andra det antar jag eftersom ingen annan var villig att hjälpa till...
Men så är ju Pite inte Sävast ;-)
Efter det var det rätt få som drog över huvudtaget jag, Peter, Danne sen några jag inte kan namnet på men inte de andra...
På min sista tändsticka kände jag att nä nu slår jag av.
Tre orsaker till att jag inte var med längre:
1: Största orsaken, otränad helt enkelt. Detta var första riktigt hårda passet sedan den 3:e juli.
2: Har i och med att jag inte tränat hårt på 1,5 månad heller inte tagit min medicin mot min ansträngningsastma vilken jag kände av ganska så betydligt när jag låg på nära maxpuls.
3: Mitt onda revben kändes efter ett tag rejält, djupandning med ett knäckt revben är inte det skönaste precis.
Så där å då bestämde jag mig för att detta fick räcka, bra träning dock!
Totalen för det varv jag körde!

1:a varvet CK Sävast KM
Fick ändå totalt ihop 56,5 km med till och från cyklingen inräknad. Det räcker för gubben för idag.
Imorgon, distanspass!!!
Första riktiga distanspasset sedan muskelskadan, lugn å fiin...
Inte riktigt koll på hur jag ska hoja men börjar nog från Byn ut till Gäddviksbron ser får jag se vart det bär hän...

5 kommentarer:

  1. Ja det är fantastiskt så fort man tappar i konditionssporter, så mycket att det inte är roligt. Du tycker du tappat mycket, du kan få ett levande exampel
    Cyklade mina 20-23 mil nyss denna sommar. 2,7 mil gas i botten, fullt max, 205w, jippie, saknas bara 85w då, eller en ökning med 42%. Nä tacka vet jag tekniksporter

    SvaraRadera
  2. Jodu färskvara, eller bäst före datum kanske? ;-)
    Näärå! Jag vet att det går att träna tillbaks nivån jag låg på innan muskelskadan tar lite tid bara men den har jag gott om.

    SvaraRadera
  3. Det jag ogillar är att man får hela tiden börja om från början så fort man har uppehåll, och uppehåll har jag (o)frivilligt gott om. Så nu är det från och med denna sommar Tennis för hela slanten, cyklingen blir som en kondis komplement till det. Den största glädjefaktorn är att nu är sönerna i den åldern att man kan spela med dom (grabbarna är bättre än mig dock), det är roligt på riktigt, istället för att snora runt själv eller nån gemensam träning med nån man knappt känner. Grymt nöjd med bytet. Undras vad man skall göra med cyklarna bara...är väl bara behålla skiten, om 10 år kanske man får för sig cykla mer igen

    SvaraRadera
  4. Kul att höra att du hittat rätt!
    Ja vore det jag så skulle jag spara hojarna. De kan komma i ropet igen vad vet man... Lycka till Stefan!

    SvaraRadera
  5. Rätt och rätt, just NU är det rätt. Var sak har sin tid och nu känns det rätt med tennis, fatta så mycket kvalitetstid med avkommorna.
    Golf var rätt ett tag, cykling ett annat tag, motocross för länge sedan, badminton i massor med år. Men åter igen, var sak har sin tid. Men det är allt lite konstigt att går från 500mil förra året till 23 mil detta året, jag är ju inte ens med i Nybyns IK längre. Jag tror jag är sån att då jag hittat mitt max, eller rättare sagt mitt max på den tid jag vill lägga ner, då får jag nog och är nöjd. Tennis är jag väldigt långt från mitt max och det gör det extra kul, det är bla utvecklingen jag vill åt.
    Det som skiljer cyklingen från det jag hållt på med innan är att jag följer med i motocross/badminton/golf på tv och internet, medans jag absolut INTE gör det med cyklingen, jag vet varför och det är av en väldigt trist anledning.
    Övergången från cykling till tennis har varit väldigt tydlig, 3 tävlingar i tennis, noll i cykling för 2015.
    Så kör på med cyklingen Mazze, det kommer gå över, det är svårt veta när :-)
    Fasen va mycket text det blev, måste nog skriva ett eget blogginlägg om det så småningom

    SvaraRadera