Uppe i 7 veckor nu...

Å ingen infektion i benet så långt i alla fall. Jag jobbar på, tränar på trainer och gör annat så gott det går. Har blivit något stel i fotled, hälsena lite svårt att gå normalt när det känns som att muskeln är för kort. Jag försöker stretcha ut den för att om möjligt få mer rörlighet.Tiden får utvisa om det går till sig eller vad det kan vara som felas. Nu en vecka på ett ungefär till nästa möte med läkarna få se vad de säger om de kan ge mig svar på lite frågor jag har också. Värmen kom igår riktigt ordentligt nu! Jag håller mig dock från uteträning som jag sagt återstår att se om det blir någon sådan efter mockträsk- och/eller  klöverträskvägen. Enda som är ok i min närmast omgivning är cykelpendlingen till och från jobbet om 3,5 km åt vardera håll. Något annat är inte på tapeten så här långt i alla fall. Nästa måndag den 1 juni är jag uppe i 8 veckor eller närmare bestämt 2 månader utan något infektionsutbrott i benet. Det tål i så fall att firas i dessa pandemitider...

Fy fan så kallt!

Cyklade till jobbet för första gången snudd på ett år efter olyckan!
Skräckblandad förtjusning först, sedan kallt bara kallt! Trots långfingrade cykelhandskar dock tunna för tunna så frös jag som fan hela tiden till jobbet. Hem något varmare inte samma kyla men inte fan är det någon värme än i luften och vi skriver 19 maj ju!
Turen hem kändes mer harmonisk nu hade jag vant mig och kunde rent av njuta av cykelturen om än en kort sådan. Skivbromsarna och växlarna fungerade felfritt!

6 veckor utan antibiotika samt premiär då

Jepp! Ingen förhöjd sänka efter 6 veckor utan antibiotika så oddsen stiger för att jag inte har kvar någon infektion i materialet men inte över ännu ändå nästa provtagning den 1 juni då har det gått 8 veckor sedan jag tog antibiotika. Å eftersom cykelvägarna nu är sopade så är tanken att jag ska dra igång pendlarcyklingen till jobbet imorgon då idag var det annat på tapeten men imorgon så, utifall det nu inte är fruktansvärt dåligt väder... Jag får väl se hur det ser ut när jag stiger upp och kollar vädret. Kämpar vidare med benet som fortsatt är sådär...

Utomhuspremiär för gubben

Mmm! Det är nu sopat hele vägen till jobbet vad det gäller cykelvägarna. Så då premiärar jag jobbpendligen till och från jobbet. Detta blir tvunget om jag inte vill sätta mig på bussen vilket jag absolut inte vill. Vår gamla Skoda har precis fått motorhaveri! Såå antingen klarar vi oss med en bil eller så får vi söka oss något annat istället. Så kan de gå en fredag som denna...

Jahaja 5 veckor utan antibiotika!

Å vad jag kan se ingen infektion än så länge, ta i trä. Inte heller någon förkylningskänning vilket är glädjande eftersom jag rörs på sjukhuset dagligen och det finns viss risk för smitta men jag är väldigt försiktig. Smärtan jag skrev om förra veckan i benet är på samma nivå det känns med andra ord och benet är svällt efter en hel dag på jobbet trots stödstrumpa får hoppas det ger sig med tiden. Jag kämpar på försöker gå en hel del men får dra ner på det när fotleden börjar göra ont vilket kommer som ett brev på posten givetvis ju mer man går. I det stora hela så går det sakta framåt 2 provtagningar bokade 18 maj och 1 juni. Sedan är det dags för kontroll och läkarkontakt antar jag, ska be att få nya röntgenbilder ifall de inte planerat sådana för och att jag vill se dem, vilket jag inte fått göra på ett bra tag.
Träningen på trainerhojen har liksom stagnerat, formmässigt är jag på väg neråt lätt övertränad så jag kör en lätt vecka denna vecka lite oinspirerad faktiskt.