7 september 2014

En stund att reflektera

Mmm!




Ja jag har suttit å funderat över mitt cyklande och mina tre mer allvarliga vurpor som orsakat mig både kroppsliga och materiella skador. De materiella är bara en massa siffror hit och dit med försäkringsbolaget inte mer. Jag har ju några hojar så utan träningshoj ska jag inte behöva bli även om det tar en stund att få till det med eventuell ersättnings hoj/ram om det skulle bli så, inga problem. Mina personliga skador då, ja otur denna gång riktig djävla otur inget annat. Lastbilen som stod å lossade höbalar till stallet utmed vägen som gjorde att jag valde att köra om den i hög fart och direkt efter omkörningen sträcka mig efter flaskan för att dricka alltså bara en hand på styret i samma stund som jag kör ner i potthålet som finns ganska precis mitt på vägen inte en chans att jag hade sett det tidigare...  Styret vrids tvärt åt höger, tvärnit! Ja tillfälligheter bara jag ligger sällan mitt på vägen ;-) Äh jag bryr mig inte så mycket. Nu får jag bytt den trasiga titanplattan sen tidigare vurpa som gjorde att axeln såg konstig ut och smärtade om jag bar någon väska direkt på nyckelbenet/axeln och givetvis även det trasiga nyckelbenet. Visst det har gjort djäkligt ont i några dagar man sover dåligt men men det går över inte värre än så. Det finns smärtstillande tabletter men jag är inte så förtjust i dem fast jag har tagit dem till natten för att få sova någon timme i alla fall. Nä jag inser att detta med just vurpor är något man får leva med om man är ute på cykel så många timmar som jag är. Risken finns ju alltid där liksom jag accepterar det hoppas bara att jag gjort bort mina vurpor nu det heter ju som bekant tredje gången gillt!
Så summering blir att jag faktiskt inte tycker det var så mycket att snacka om. Tävlingssäsongen är över vilket ju ändå nästan var fallet. Det är tempo DM:et kvar den 20:e denna månad bara så  äre klart det jag hade planerat att köra. Å nää! Jag har inte tänkt köra det om någon nu trodde det ;-)
Jag sitter säkert snart på trainern då skadan är så pass läkt att jag inte har ont av ett. Den enda restriktionen jag fick av min ortopedläkare var att jag på sex veckor inte får höja armen över 90 grader bara tills nyckelbenet läkt ihop. Man får lyfta armen ganska högt för att den ska komma över 90 grader det ska jag klara av att hålla tycker jag :-)
See you!
En tidig planering inför nästa säsong, jag har redan nu bestämt mig för att åka ned å köra den traditionsenliga dubbeln i Stockholm Smack- och Hofvettempot nästa säsong som de arrangerar första helgen i maj månad(3:e och 4:e maj i år) nästa år. En bra värdemätare på hur vinterträningen gått och var man står. Ser i resultatlistan från Hofvets resultatlista att det i H55 var hela 10 startande! Inte illa och bra motstånd dessutom!

5 kommentarer:

  1. Ditt inlägg började lite likt som Nygrens, men ni kom fram till olika saker i slutet :-)

    SvaraRadera
  2. Ja inte är jag less på cyklingen i alla fall om det var den slutsatsen du
    menade. Jag är lika taggad som tidigare. Det finns ingen bättre sport att
    utöva i min lilla värld då :-)
    Känns nästan lite spännande att redan ha ett litet delmål på vägen mot
    något större huvudmål då.

    SvaraRadera
  3. Rätt inställning att använda denna tiden till att planera vinterträning och nästa års målsättning. När kommer du på jobbet BTW?
    /FR

    SvaraRadera
  4. Ouch Fredrik! Jobbet Va äre för nått då?????
    Hehehe!
    Men jag tänkte komma förbi nån dag i veckan inte imorgon men kanske
    onsdag om jag fixar att köra bilen... :-)
    Cykla är väl liite väl uppkäftigt!

    SvaraRadera
  5. Sjukskriven hela september månad...

    SvaraRadera