30 augusti 2015

Linjelopp vara eller inte vara



Exakt så känns det för mig, har nu kört två jag säger det igen bara två linjelopp denna säsong dels Masters SM linjet nere i Sunne å så igår då KM:et hos CK Sävast.
Å här kommer det, jag tycker inte det är kul!!!
Absolut inte kul! :-O
Förrut tyckte jag det var hur roligt som helst men inte nu mera... Har märkt att det lockar mindre och mindre. Ja jag vet inte, det bara känns sååå trist å köra linje. Inte så att varken sm:et eller CK Sävast banan eller cyklisterna på något gav mig den känslan absolut inte!
Men jag bara känner att linjelopp för mig känns sååå oinspirerande... Om det då beror på att jag är skitdålig på att köra linjelopp eller vad det nu skulle kunna tänkas vara det vet jag faktiskt inte. Sen ska man kanske ha i åtanke att jag strax fyller 56 å då äre inte så lätt å hänga med 20-30-40 åringar hur djävla bra tränad man än är men förutom det så har jag inte inspirationen bara??? Fast jag tror inte att det har med åldersskillnaden att göra heller, skumt det här verkligen.
För dagens solo distanspass gav mig heelt andra känslor och vibbar! Skitkul liksom! Kunde ha cyklat 10 mil till om jag haft tid å ork givetvis. ;-)
Nä detta tål att tänka på, jag inser nu att linjelopps frånvaron till stor del nog har berott på att jag känner precis så här. Det är något där som jag inte gillar men för ögonblicket kan jag faktiskt inte säga vad det är. Kommer givetvis inte att lägga ner cyklingen för det absolut inte!!!!
Vill bara delge er mina innersta tankar till en gren av cyklingen som är så pass stor del av själva begreppet cykling.
Kan vara så att för att bli en bra linjecyklist behöver jag gå ner de där 10 kg å träna mer på specifik ryck å stötcykling vem vet?
Eller är det själva tävlingsformen som känns mig fel, en massa cyklister som slåss om utrymmet, en del stöter, en del kontrar å så en del som inte drar en meter, en del som tränger och slår sig fram till position utan hänsyn till andras säkerhet(det hände på sm). Det är inte alltid den starkaste som vinner inte som i tempo där det definitivt är den starkaste som vinner... :-)
Just saying!

2 kommentarer:

  1. Jag tyckte ett tag att linjeloppen var skitkul, speciellt i början. Kampen, taktiken, spänningen (på många sätt), hur tänker andra osv osv, skitkul helt enkelt.
    Nu tycker jag det är så fantastiskt tråkigt så det är roligare måla huset.
    Tycker dessutom att tempo är tråkigt också, men det är dock inte lika farligt, men det ger mig ingen tillfredsställelse på nått sätt.
    Men åka på en cykeltur själv i finvädret med en ljudbok, det kan jag tycka är njutbart fortfarande.

    Som jag sagt innan, var sak har sin tid.
    Tips är att INTE mentalt och fysiskt tvinga dig själv på att vara med på linjelopp om du tycker det är trist, för då kommer du snart att tycka allt med cykling är dödstråkigt...för det "misstaget" gjorde jag, bägaren vart överfylld och rann över.
    Gör det du tycker är kul

    SvaraRadera
  2. Exakt! Jag kör mina träningspass sedan tävlar jag i tempo.
    Så känns det för mig i nuläget i alla fall...
    Tror du har en poäng där.

    SvaraRadera