Reflektion över livet som cyklist ute på våra gång- och cykelbanor samt bilvägar

Ja nu närmar sig trainersäsongen för en typ 5-6 månader framöver. Om vädret håller i sig så kanske 1-2 veckor kvar av cyklingen utomhus. Summeringen denna vår, sommar och höst är:

• Grusvägar där får man som cyklist cykla i stort sett ostört och möter eller blir man omkörd av bil så äre det lugnt ingen hets eller trängning.
• Asfaltvägarna då, njae där är det värre många håller avstånd och kör om säkert men sen så finns det  de som har så förbannat bråttom att de kör om trots möte i 70/90 km/h med inte mer än en halv meter till godo??? Denna sommar har jag lärt mig efter en incident på väg till jobbet att cykla mitt i körbanan när man cyklar igenom en refuge annars ska bilisten till varje pris tränga sig förbi och då snackar vi inte en halv meter mellan mig och bilen snudd på faktiskt, vilket som sagt hände mig i våras en tidig morgon på väg till jobbet???
• Gång- och cykelbanor, suck! Ja det är ju där alla bilister tycker att vi som tränar cykel ska hålla till. Meen det är inte lätt ska jag säga, hundägare med hunden i löpkoppel eller vad det nu heter där hunden är upp till 5 meter från matte eller husse ibland på andra sidan av vägen... Mammor med barnvagnar som är ute å går i par och gör det i bredd för att kunna prata tror ni de flyttar på sig när man ropar att man är på väg att cykla om dem, inte en chans ilskna blickar är det svar man får... Joggare med musik i öronen så de är helt off från omvärlden inte alltid lätt att cykla om dem eftersom de oftast springer mitt på vägbanan??? Motionscyklister som gör i stort sett samma sak, far över hela vägbanan och i par så cyklar de i bredd och när man ropar att man vill cykla om så vet de inte vart de ska ta vägen???

Nää tacka vet jag trainern, säkrare gör det inte att få det. Ja jo mina tidiga morgonpass i sommar, höst när man är i stort sett ensam både på cykelbanor och vägar det är också guld!

Aj som fan

Körde ett 2 timmars pass igår lördag med fokus på höjdmeter på trainern. På slutet började jag känna av höger ljumske och avslutade passet. Nu har jag ont när jag sitter eller cyklar inte när jag går. Det sitter djupt in ljumsken så pass känner jag. Har sedan gårdagen kört med Voltaren 2 gånger dagligen samt 2 pass med Tens maskinen om 30 minuter vardera. Men detta kommer att ta tid vad det gäller läkning, minns att jag fick något liknande för en herrans massa år sedan långt innan jag började med cyklingen tror jag sprang en hel del på den tiden. I alla fall var samma sida dvs höger ljumske och skadan satt i några månader innan den läkt ut helt visst jag kände inte av den till och från men så fort jag försökte göra något konditionsmässigt så kom skadan tillbaka... Är lite rädd att det kan bli samma visa denna gång men hoppas inte det. Tränar givetvis inget utan försöker få skadan att läka med det jag skrev inledningsvis. Om man googlar på ont i ljumsken så framgår det att smärtan kan komma från:

1. Adduktorerna - musklerna som fäster under pubisbenet.
2. Muskler som höftledsböjare och quadriceps på lårets framsida, som fäster in i/utlöper från lårbenets övre del.
3. Höftleden.
4. Sätesmuskeln.

Återstår att se hur det går med läkning och rehab.

Update!

Kör 3 rehabövningar som jag hittat på nätet och efter att jag börjat köra dem så har jag börjat känna smärta i sätesmuskeln på höger baksida. Medans ljumsken nästan inte känns av alls. Men fortsätter rehab veckan ut får se hur det känns nästa vecka.